Våren 2018 kommer Online Groups nya datacenter i Bällstaberg i Vallentuna att tas i drift. För Online Group betyder det möjligheter att kunna erbjuda ännu snabbare, stabilare och säkrare molntjänster och webbhosting. Dessutom byggs datacentret i samarbete med E.ON, och genom innovativ teknik och en tydlig miljöstrategi kan spillvärmen användas för att värma byggnader i Vallentuna.

De första spadtagen är redan tagna, och bygget ska enligt planen stå klart i mars nästa år. För Online Groups CTO Emil Waldersten har ett eget datacenter stått högt upp på önskelistan länge och för honom är det nu en mångårig vision som förverkligas.

– Jag såg fördelarna med ett datacenter redan innan Levonline, som jag arbetade på, blev en del av Online Group, det har i vart fall alltid funnits i mina tankar. När konstellationen av bolag var ett faktum uppnådde vi den kritiska massa som krävdes för att bära en hall på ett sätt som individuella bolag får svårare att göra.

Han berättar att själva planeringen egentligen började för ungefär fyra år sedan, då man började kolla på hallar och lokaler som eventuellt kunde lämpa sig. Alternativen att hyra in sig, ta över något befintligt genom förvärv eller att bygga något nytt var alla aktuella vid olika tidpunkter. Emil började efter ett tag räkna på vad man betalade just då, jämfört med vad det skulle kosta att bygga en egen hall.
– Jag insåg ganska snart att vi betalade rätt stora pengar för det vi hade. Det fanns med andra ord finansiella incitament att bygga något helt eget.

Därefter ägnade man ungefär två år åt att försöka hitta en befintlig lokal som uppfyllde Online Groups väldigt specifika krav. Diskussioner fördes med olika bolag som arbetade med att designa och konstruera datacenter och man fick förslag på vad det skulle kosta.

– Jag ville för det första göra något väldigt bra, min uppgift är ju i slutändan att trygga vår it-drift på både kort och lång sikt. För det andra ville jag också att det skulle bli en besparing, genom att vi utnyttjade vår storlek som bolag och på så vis kom ner i kostnader. En del i det innebar att vi inte kunde köpa en nyckelfärdig produkt, vilket är hur många väljer att bygga datacenter, utan var tvungna att sätta oss in i det på allvar för att verkligen bottna i vad vi ville göra. Det handlar om en stor investering och ett åtagande om det ska göras ordentligt.

Arbetet med att hitta en lokal som uppfyllde Online Groups kravprofil visade sig vara svårare än väntat. Tidigt i designprocessen fanns bland annat ett mycket specifikt upplägg kring hur man ville ha sin kyllösning, vilket krävde minst fem meter i takhöjd. Det stod snart klart att det inte fanns många tillgängliga lokaler i Stockholm med både fem meter i takhöjd, tillräckligt med ström och med rätt geografiskt läge.

– Vi hittade till exempel en lokal som uppfyllde kraven men som låg precis under inflygningen till Bromma Flygplats. Nu är det inte särskilt vanligt att plan störtar i Sverige, men om det skulle ske skulle det naturligtvis vara en katastrof för oss. Därför gick den lokalen bort, berättar Emil Waldersten.

Ont om ström i Stockholm

Tillräckligt med ström är en annan stor utmaning för att ett datacenter ska kunna drivas.

– Det är en stor utmaning att hitta gott om tillgänglig ström i Stockholm. Majoriteten av alla lokaler fungerar utrymmesmässigt, men går ändå bort för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med ström i fastigheten.

Snart var man därför än mer övertygade om att ett helt eget bygge var rätt väg att gå för Online Group.

– Vi hade också samlat många intryck från hallar vi både besökt och varit kunder i. Dessutom fanns alltid tanken att om vi skulle göra något riktigt vasst så var det svårt att göra det i en befintlig lokal, där det alltid finns något som man måste kompromissa med.

För ungefär ett och ett halvt år sedan skedde den första kontakten med E.ON, då genom en inhyrd konsult med mycket gedigen erfarenhet från datacenterbranschen. E.ON var intresserade av ett gemensamt projekt i någon form och en tid senare presenterade energibolaget platsen i Bällstaberg – som enligt Emil Waldersten lämpade sig synnerligen väl för att bygga datahall på.

– Det finns en otrolig massa ström, vilket är mycket ovanligt i Stockholm. Det finns en direkt anslutning till fjärrvärme då det tidigare stått ett fjärrvärmeverk på tomten. Det finns fiberkanalisation i två väderstreck. Dessutom finns en plan, som av kostnadsskäl kräver EU-stöd, på en pipeline från ett närliggande vattendrag i syfte att få ytterligare kylkapacitet.

green it

Online Groups grundläggande krav var att bygga något grönt med ett tydligt fokus på förnybar energi. Detta som ett led i Online Groups uttalade konceptkring ”Närodlad IT” som dels handlar om lokal närvaro av tjänsterna och den svenska supporten. Eftersom IT-tjänster är energikrävande, är förnybar energi en mycket viktig aspekt – vi vet alla att naturens resurser inte är oändliga. Att tänka grönt är inte bara en trend – Online Group hoppas och tror att miljömedvetenhet kommer att vara en hygienfaktor för alla IT-bolag i framtiden, och att allt fler kunder vill köpa från leverantörer som inte bidrar till onödigt resursslöseri. E.ON ställde sig mycket positiva till detta och visade omgående hur miljövisionen skulle kunna förverkligas.

– Vi såg också att vi verkligen skulle få möjligheten att bygga något från scratch utifrån våra specifika behov vilket givetvis var drömscenariot. Dessutom kände vi att samarbetet kommer ge oss så mycket extra på köpet. E.ON är experter på kraftförsörjning och kyla, områden som är oerhört centrala för att garantera driften av datacentret, säger Emil Waldersten.

Han menar att det redan idag finns överkapacitet både vad gäller kraft och kyla men att man trots detta redan nu har en tydlig expansionsplan för siten vilket känns oerhört tryggt.

– Vårt fokus kan ligga kring själva datorcentret vilket för oss är helt rätt, det är här vi har erfarenheten och expertisen. Komplicerade kraft- och kyllösningar ligger utanför vårt kompetensområde. Resultatet blir att vi slipper ta oss an de bitar vi rent krasst inte ska jobba med, utan att för den skull göra avkall på kvaliteten i dessa för ett datacenter så centrala delar.

Miljövänligt överallt

Emil Waldersten förklarar att man ville att den miljövänliga profilen skulle genomsyra varje del av bygget, även hallens innandöme.

– Både för att det är miljövänligt och för att det är konkurrenskraftigt, genom att miljövänlig teknik helt enkelt drar mindre ström.

Energieffektiviteten i ett datacenter mäts bland annat med hjälp av något som kallas PUE-tal (Power Usage Effectiveness), ett mått som introducerades av branschorganisationen The Green Grid 2007. PUE-talet fås genom en uträkning som dividerar den totala mängden energi som tillförs ett datacenter med mängden energi som används för att driva utrustningen i det. Ett teoretiskt totalt effektivt datacenter där kylan inte drog någon energi alls skulle alltså ha PUE-talet 1.

– Det handlar om att hitta ett PUE-tal som var så konkurrenskraftigt som möjligt, det vill säga har en låg energiförbrukning för att kyla. Hallarna vi jobbar med idag bedömer vi har ett PUE-tal på mellan 1,4–1,7 vilket idag anses vara rätt dåligt. I en ny hall med gammaldags tänk i infrastrukturen kan man kanske komma ner i 1,1 – 1,2 medan vi siktar på att komma under 1,1. Det vet vi ju ännu inte om vi klarar, men vi har en stark tilltro att vi ska fixa det. I kombination med fjärrvärmen kan vi nog till och med börja prata om ett PUE-tal som understiger 1 eftersom energi som datacentret ”skapar” återförs till nätet.

Emil förklarar vidare att hallen har helt redundant strömförsörjning med full separation mellan A- och B-ström. Detta innebär att hallen ansluts från två regionnät via högspänning som transformeras lokalt på fastigheten till lågspänning, därefter skickas den via helt redundanta elkretsar genom en UPS – som så klart dieselbackas med en generator per krets, hela vägen ut till racken. Detta innebär att i racken finns matning från två helt autonoma system utan inbördes koppling.

– Många datacenter anser att A + B innebär att man har nätström och diesel men att infrastrukturen är byggd så att bägge strömkällor matar samma elkrets. Sedan har man helt enkelt två kablar till respektive rack. Även om denna lösning innebär att utrustningen matas med ström från både nät och diesel och att man kan ansluta utrustning till två olika grupper, riskerar man alltid fel i kraftinfrastrukturen som kan vara förödande, förklarar Emil Waldersten.

Exempel på detta kan vara en motorbrytare som inte skiftar mellan nät och diesel vid strömavbrott eller en kortslutning i ställverket som tar ner hela miljön. För att undvika den typen av fel har Online Group och E.ON valt en annan lösning.

– Med total separation minimerar vi risken för att detta skall kunna inträffa och eftersom vi själva varit med om felande anläggningar som ansågs redundanta, så var vi mycket noggranna i designen av vår lösning. Här hade vi stor nytta av E.ON:s erfarenhet av kraftförsörjning och deras önskan att konstruera något utöver det vanliga. På sista raden innebär detta att det inte ska kunna hända att strömmen försvinner, det är knappt teoretiskt möjligt, säger Emil Waldersten.

Först i Sverige med nytt kyltänk

Vad gällde kylan ville man också vara nyskapande.

– Att dra in el till racken kanske kan göras på fem sätt medan kylan snarare kan lösas på femhundra sätt, förklarar Emil Waldersten.

Valet föll på ett toppmodernt kylsystem från Alfa Laval.

– Vi kommer att ha två helt separerade kylkretsar som går i samtliga kylkraftsaggregat. Dessa är i sin tur redundant byggda och består i princip bara av stora fläktar. Vi har inga pumpar eller kompressorfunktion i fläktarna eller ett behov av ett komplext styrsystem som kan fallera.

Han menar att hallar tidigare nästan alltid löst kylningen genom att ställa så kallade CRAC-enheter i lokalen som blåser ner kylan i golvet. Enheten består av kompressoraggregat som kan producera kyla även om kylmedel cirkuleras genom dem och fläktar som körs i hög hastighet.

– Vår kylning fungerar inte så utan består i princip bara av stora kylbatterier som det cirkulerar vatten genom. Sedan har vi sex stora fläktar som sakta trycker ut kylan i lokalen. Detta gör att vi helt undviker så kallade hot spots och snedbelastning av kylan i lokalen, vilket alltid varit ett problem i datahallar samtidigt som vi placerar kylan jämnt i rackraderna. Frågan blir alltså inte hur mycket kapacitet man kan dra ur respektive rack utan i stället hur mycket kapacitet man kan dra ur rackraden. Lösningen förenklar givetvis rejält för driften som nu får nya möjligheter vad gäller placering av utrustning med avsevärt större spelrum vad gäller kylan.

Detta är ett helt nytt kyltänk som bara finns på några ställen i världen, men som Online Group blir först i Sverige med.

– Förutom att vi får en konstant temperatur utan hot spots, så är det också extremt energieffektivt då både fläktarna och pumparna som cirkulerar vattnet är väldigt energisnåla. Själva kylan produceras genom värmepumpar i första hand eftersom vi återvinner all värme.

Givetvis finns reservsystem – trots multipla värmepumpar – i form av frikyla lokalt på siten. Dessa fungerar som reserv året runt.

– Upp till tjugo grader utomhus så kommer det att räcka för att ta över hela driften, blir det varmare har vi ytterligare reservsystem som kondenserar en vattendimma på aggregaten, även detta är en mycket miljövänlig metod, säger Emil Waldersten.

Primärkylan kommer däremot från fjärrvärmenätet.

– Det innebär att vi kör en värmepump som använder temperaturskillnaden mellan det kylvatten vi tar in i aggregaten och det vi får ut för att producera fjärrvärme.
Utöver detta kommer man ha en stor reservtank med vatten, och på så sätt ha mycket kyla ”sparad” i själva systemet.

– Vi hoppas givetvis på pipelinen också men kanske mer för att ha en tredje källa till kylkapacitet än för att den faktiskt behövs, säger Emil Waldersten.

En stor fördel med kylsystemet är den totala avsaknaden av vatten i datacentret vilket är något som i princip alla datacenter i övrigt har. Kylsystemen i dessa hallar står på golvet, utspridda där de får plats eller hänger i taket. Systemen måste matas med vatten och det kräver rördragning genom hallen. I Online Groups hall kommer aggregaten istället stå i ett separat rum i närheten av hallen och blåsa in kylan i hallen genom en perforerad vägg.

– I hallen finns inget vatten, detta gör att vi klarar en högre säkerhetsstandard vilket var en viktig punkt i upphandlingen av kylteknik. Det optimerar även utrymmet i hallen. Det enda som hänger i taket är belysning och det står inget annat än rack på golvet. Det ger mer utrymme och lägre ljudvolym, förklarar Emil Waldersten.

Säkerhet i toppklass

En annan viktig aspekt var att funktionaliteten i hallen skulle vara inriktad mot en it-teknikers arbete.

– Vissa konkurrenter lägger tonvikten på utseendet, andra på adressen. Vi bygger i första hand den här hallen för att leverera högsta möjliga tillgänglighet för vår egen verksamhet men har i andra hand valt att fokusera på säkerhet och användbarhet, betonar Emil Waldersten, och utvecklar:

– Med det menar jag en genomtänkt struktur, ett välutvecklat och enkelt larmsystem och tydlig ordning och reda. Vi kommer dessutom som sagt ha avsevärt lägre ljudvolym än de allra flesta hallar, vilket gör det trevligare att jobba i hallen längre perioder.

Själva byggnaden är ett betonghus med ytterdörrar i skyddsklass 4. Brandskyddet är en drivs med Novec-gas. Vid brand trycks gasen in och sänker syrenivån, men det går ändå att vara där inne. Detta är dyrt, men klart bästa lösningen. Givetvis finns också flera brandzoner med betong som avgränsare.

Byggnaden saknar helt fönster och har ett avancerat larmsystem som är kopplat till både polis, övervakningsbolag och internt och vars perimeterskydd aldrig stängs av. Emil Waldersten menar att den fysiska säkerheten var ett högt prioriterat område.

– Många datacenter ligger ju trots allt i hus där det är ganska enkelt att kunna ta sig in om man vill, det går i princip att komma in med en kofot. Det gör du definitivt inte här.

Byggnaden vet vilka som befinner sig i den och när sista personen går ut slås volymskyddet på.

– Vi och våra kunder behöver inte förstå hur man hanterar ett larm, något som vi sett ofta fallerar i datorcenter då det är komplext och kunder inte förstår sig på det.

Hela området omgärdas av ett elektriskt stängsel och kameraövervakas såklart. All access till datorcentret hanteras elektroniskt.

– Det skall inte vara meningsfullt att försöka göra inbrott i anläggningen, med de lösningar vi implementera kommer vi kunna sova gott om natten. Det är värt otroligt mycket för oss att veta att våra kunders data är säker, säger Emil Waldersten.

Slutligen var förstås tillgängligheten, i form av Internet, givetvis av extremt stor vikt.

– Vi får fiber från Skanova i två olika väderstreck, med andra ord har vi nät från två geografiska riktningar in på tomten. Vi kommer ha fyra operatörer som splittas två och två på de olika fiberförbindelserna. Detta driver allt som går över Internet, och ger förutom geografisk diversitet, en enormt hög kapacitet till hallen, liksom diversitet på operatörsnivå. Har en operatör problem – vilket händer – så stänger vi ner den tills problemet är löst och trafiken tar en annan väg till oss.

För Emil Waldersten råder inga tvivel om vad hans vision nu utmynnar i.

– Resultatet kommer att bli en av de vassare datorhallarna i Sverige, sett till både energin, prisvärdhet, användbarhet och säkerhet.